Minska omedvetna förutfattade meningar

Coronaviruset som orsakar covid-19 är inte den enda pandemi som världen står inför i dag. Diskriminering, särskilt rasism, fortsätter att tynga samhället som helhet. Under de senaste åren har växande proteströrelser och organisationer som arbetar för social rättvisa drivit på reformer för att bekämpa både uttryckliga fördomar och dess mer subtila former.

En lömsk biprodukt från kyriarki är omedvetna förutfattade meningar: den omedvetna nedvärderingen av grupper av människor och deras egenskaper. Just orden vi använder kan bidra till detta mönster, men om man har det i åtanke kan ett väl valt språk också hjälpa till att bekämpa det.

Lionbridge har alltid arbetat för att få bort uttryckliga förutfattade meningar. Som en förlängning av detta arbete har vi också ökat uppmärksamheten på omedvetna förutfattade meningar. Så här säger några av Lionbridges chefer om att öka rättvisan och bygga ett mer inkluderande samhälle med språk.

Följande frågor och svar innehåller svar från:

• Jaime Punishill, Chief Marketing Officer
• Mark Aiello, General Manager, Life Sciences
• Lisa Yip, Solution Architect
• Rafa Moral, R&D Director, Linguistic Engineering
• Brian Randall, Vice President, NA Strategic Accounts
• Claire Goodswen, Senior Director, NA Solutions

Hur tycker du att samtalet om omedvetna förutfattade fördomar har förändrats på senare tid?

JP: Under de senaste åren verkar de flesta ha insett att det inte räcker att inte vara rasist, man måste proaktivt vara antirasist. Människor med makt och inflytande behöver göra mer än att bara prata om förändringar. Här finns en möjlighet för dem att proaktivt arbeta för att skapa en tydlig förändring.

MA: Våra kunder och potentiella kunder frågar oss ofta om arbete för mångfald och företagens sociala ansvar. Diskussioner om omedvetna förutfattade meningar är en naturlig förlängning på mångfaldsfrågorna. Ur life sciences-branschens perspektiv är det helt logiskt med tanke på kraven för större patientengagemang. Läkemedelsbranschen strävar ständigt efter att diversifiera i alla bemärkelser – hur studierna utformas, hur prövningsdeltagarna involveras och hur distributionskedjorna hanteras – och att hantera omedvetna förutfattade meningar är ett sätt att göra detta.

LY: Jag har sett många frågor om mångfald och inkludering i våra anbud. Dessa frågor har ökat sedan mitten av förra året. 

CG: Det har blivit en mer central fråga under det senaste året och till och med under de senaste fem månaderna. Innan dess fanns den snarare i periferin. Nu är det något som människor anser vara ett måste. Även om de inte hanterar det än, finns det med på dagordningen. På grund av till exempel #MeToo och BLM (Black Lives Matter) granskar människor sina egna förutfattade meningar och tittar på hur detta finns inbäddat i samhället. 

RM: Vi har definitivt sett en ökad efterfrågan på den här typen av tjänst, särskilt efter ökningen av protester mot polisbrutalitet under 2020 efter flera uppmärksammade dödsfall, bland andra George Floyds och Breonna Taylors. 

Vilka är de första stegen för att ta itu med omedvetna förutfattade meningar i språk?

CG: Vi måste ha ett öppet sinne och inte göra antagandet att vi är immuna. Ingen är immun mot det ... Vi har också arbete att göra eftersom det finns inbäddat i vår egen bransch. 

BR: Företag som är intresserade av dessa projekt har två separata uppgifter att hantera: korrigering av tidigare beslut som uppvisar förutfattade meningar och uppdatering av arbetsflöden inför framtiden. Det senare är en möjlighet att skapa inkluderande språkliga riktlinjer.

RM: Det första steget innebär att identifiera problematiska ord eller fraser. Det är här våra tjänster för semantisk taggning och anpassad transkreation kommer in, vi kan använda våra befintliga termlistor i kombination med alla listor eller verktyg som en kund redan har. 

Hur lämpar sig Lionbridges erfarenhet för projekt för att minska omedvetna förutfattade meningar?

LY: Vi samarbetar redan med en mängd olika leverantörer genom vårt communityteam. Det är avgörande för vissa projekt och kunder att LSP:er förstår kundens omfattning, och det är något vi är mycket bra på. Alla har inte den kompetens som krävs för dessa projekt; du måste vara mycket kulturellt medveten och ha många samtal. Ofta vill människor göra dessa förändringar snabbt, vilket är svårt utan att få sämre kvalitet. Vi har experter som kan hjälpa till att genomföra projekt snabbt och smidigt. 

MA: Vi är vana vid språkhanteringsmiljön och allt vi gör kan skalas upp i denna miljö. Vi kan utveckla en plan från grunden eftersom vi arbetar så nära våra partner. Till exempel när våra kunder i läkemedelsbranschen vill att vi ska arbeta med leverantörer med mångfaldsexpertis, kan vi skapa en resursplan för att uppfylla både deras behov av språklig kvalitet och val av leverantör.

RM: Vi har under en tid haft Linguistic Toolbox-regler för stötande språk som en del av vårt arbetsflöde för att säkerställa att olämpliga termer inte förekommer i översättningar. Att utöka från mer traditionellt oönskade ord som svordomar och uttryckligen rasistiska, sexistiska och homofoba termer till subtilt kodade termer är helt enkelt en bredare tillämpning av vår kompetens inom detta område.

Vilka hinder finns för att hitta och minska omedvetna förutfattade meningar? 

CG: Jag tror att det är utbildning, när du väl har hittat var de förutfattade meningarna finns. Du måste bygga upp en medvetenhet hos de som skapar innehåll – saker som ordlistor och kvalitetskontroller är avgörande.

Det är en fråga om att höra utan att bli defensiv. Människor uppfattar ofta det här samtalet som en personlig bedömning av dem när det faktiskt är ett resultat av vår historia. Vägen framåt har historiskt baserats på minsta motståndets väg, så under många år beaktade man inte detta – det här är inte en bedömning av vad du gör just nu, utan om hur vi kan förändras för att gå framåt på ett bättre sätt.

RM: Många termer som är stötande är inte stötande i vissa sammanhang. Det är därför vi arbetar med disambigueringsfunktioner i våra maskininlärningsmodeller. Att kombinera ortnamnsförteckningar och maskininlärning i en hybridmodell är ett av de bästa sätten för att identifiera stötande text. Ortnamnsförteckningar ökar förståelsen och maskininlärningen kan skilja mellan kontexter för att minska andelen falska positiva resultat.

BR: I språk med grammatiskt kön – till exempel romanska språk – finns det ibland inga könsneutrala versioner. Spansktalande samhällen har antagit ändelsen -x i vissa fall (så som Latinx), men stavningen fångas ofta upp av filter för att den inte är grammatiskt korrekt. Så även om omedvetna förutfattade meningar identifieras, kan det vara svårt att hitta alternativ.

Ur ett interpersonellt perspektiv är det viktigt att bjuda in människor till samtalet i stället för att utesluta dem för att de gjort fel. Det är så vi kan göra störst framsteg.

Hur påverkar Lionbridge omedvetna förutfattade meningar?

RM: Vi befinner oss i en ständig forsknings- och förbättringsfas för att minska omedvetna förutfattade meningar. Just nu utvecklar vi sätt för att analysera förutfattade meningar och sätta en siffra eller poäng på dem.

Vi sammanställer också listor med termer som är partiska men inte svordomar eller nedsättande ord – detta sträcker sig från vardagliga ord som ”talesman” till mer uppenbart stötande termer som ”nucka”. Det finns många subtila könsreferenser i ord som dessa. 

MA: Det finns massor av ord som vi använder i branschen varje dag som har en rasistisk historia. ”White label” (märkeslös) är ett bra exempel, liksom ”svartlista”. Dessutom är de faktiskt inte särskilt upplysande. Vi har alla dessa fantastiska översättare och översättningsverktyg i våra team och vi kan använda samma resurser för att ”översätta” till ett mer modernt, beskrivande och inkluderande språk.

CG: Jag tror att det viktigaste är att ha det här samtalet med kunderna. Företagen kämpar med att ta tag i detta omfattande problem. Vi kan öppna dörren och tala om för dem att ja, det är en lång väg att gå, men vi kan hjälpa till på vägen. Vi har verktygen och lösningarna för det. När det erbjuds tar folk tag i det och vill prata om det – det är ungefär som en livboj. 

Varför är det viktigt för företagen att känna igen och minska omedvetna förutfattade meningar?

CG: Det finns en stor mångfald i världen och den mångfalden tillför samhället mervärde och berikar vår möjlighet till kommunikation världen runt. Det är viktigt att människor fokuserar på inkludering och har i åtanke att alla inte är likadana. Ur ett företagsperspektiv måste vi säkerställa att det vi vill säga når fram till så många människor som möjligt. Och för att ett företag ska bli framgångsrikt under de kommande tio åren måste de inse hur viktiga dessa förändringar är för vem som känner sig välkommen i din publik. 

LY: Du är mer än hur du ser ut på utsidan. Detta arbete är ett bra steg och ärligt talat har det förmodligen tagit alltför lång tid att sätta igång. 

JP: Det här är rätt sak att göra. Det är en del av att vara en god företagsmedborgare. Särskilt i teknikcommunityn – det finns en känsla av ansvar för att de kan göra mer. Om ett företag öser pengar på arbete för mångfald och inkludering när de rekryterar och de nya programvaruteknikerna sedan går in i en kodbas med dessa föråldrade termer, då utsätter du dem för dessa omedvetna rasistiska eller sexistiska fraser och du har fortfarande inte riktigt skapat en inkluderande arbetsplats.

Hur du lägger grunden är verkligen viktigt eftersom det styr processen för att göra allt lokalt relevant och kulturellt lämpligt. Det gäller att inte bara prata, utan även agera, och med tiden kommer det att bli svårt att förklara varför inte du har gjort detta arbete när andra företag har gjort det.

BR: Någon gång måste du faktiskt inse hur dessa ord kan påverka både dina team och dina kunder. Det handlar om att få dina medarbetare att känna tillhörighet och att de är uppskattade, och göra detsamma för dina kunder. Nu har vi alla möjligheten att göra förändringar som speglar våra värderingar bättre. För att parafrasera doktor Maya Angelou, du gjorde det du visste hur du skulle göra och när du vet bättre, gör du det bättre. 

På Lionbridge arbetar vi hårt för att lära oss och att göra saker bättre varje dag. En del av vårt uppdrag är att riva barriärer och bygga broar globalt. Vårt arbete med att eliminera ord och fraser med ett problematiskt förflutet kan hjälpa ditt team att göra samma sak.