Guide till språkplanering för kliniska prövningar i flera regioner och ICH E17

Det har gått över fem år sedan ICH publicerade sina E17-riktlinjer för kliniska prövningar i flera regioner (MRCT) år 2017. Målet med riktlinjerna var att upprätta allmänna principer för planering och utformning av kliniska prövningar som genomförs i flera geografiska eller regulatoriska regioner inom ett och samma protokoll. Kliniska prövningar som genomförs i flera regioner eller länder blir automatiskt mer komplicerade. Det gäller inte bara den kliniska verksamheten, utan även den vetenskapliga kontroll som utförs av olika tillsynsmyndigheter. Det är väldigt viktigt att kunna hantera de här komplexa frågorna för att se till att prövningsresultaten blir tillförlitliga och tillämpbara på alla regioner och patientgrupper. Målet är att kliniska prövningar i flera regioner ska gynna alla patienter genom att tillhandahålla relevanta, positiva hälsoutfall och snabb, samtidig åtkomst till nya och livräddande behandlingsalternativ.

Branschen verkar vara väl medveten om de här övergripande fördelarna. En undersökning som utfördes 2020 av European Federation of Pharmaceutical Industry Association (EFPIA) avslöjade dock vissa hinder för acceptans av E17-riktlinjerna bland vissa nationella expertmyndigheter. Det gäller bland annat myndigheter i Japan, Kina, Sydkorea och Brasilien. Trots att myndigheterna är medlemmar i ICH uppgav deltagare i undersökningen att PMDA i Japan och NMPA i Kina alltid kräver lokala kliniska prövningar (även om flexibiliteten börjar bli större när det gäller behandling av medicinska åkommor som saknar behandling och sällsynta sjukdomar). Andra hinder som rapporterades var otillräcklig utbildning om E17-riktlinjerna och verksamhetsmässiga/logistiska aspekter. Även om undersökningen var begränsad i sin omfattning visar den att MRCT:er fortfarande inte är helt accepterade och framgångsrikt införda i samtliga regioner.

Riktlinjer med fokus på tekniska och protokollspecifika problem

E17-riktlinjerna tar upp utmaningar på strategisk nivå och protokollnivå för kliniska prövningar i flera regioner. De beskriver också hur sponsorer och tillsynsmyndigheter kan hantera källor med regional mångfald. E17 tar upp så kallade inre och yttre etniska faktorer under planerings- och utformningsfasen av en klinisk prövning, liksom hur de potentiellt kan påverka behandlingens användbarhet för olika patientgrupper. De här faktorerna tas också upp mer utförligt i ICH:s E5-riktlinjer om etniska aspekter av kliniska data från andra länder. Inre etniska faktorer definieras här som genetiska eller fysiologiska. Yttre etniska faktorer bestäms av kultur och miljö.

På protokollnivå ger E17-riktlinjerna rekommendationer för hantering och planering av regionala skillnader i medicinska metoder, sjukdomsdefinitioner och miljö. De specificerar urvalskriterier för protokoll, erbjuder utbildning för medarbetare på plats och fastställer motverkande åtgärder för att tillgodose olika patientpreferenser för administrering. Val av slutpunkt och provstorlek är andra viktiga aspekter för att säkerställa att prövningsresultat är relevanta och tillämpbara på samtliga regioner som omfattas av protokollet.

Som exemplen visar är ICH:s E17-riktlinjer inriktade på tekniska och protokollspecifika aspekter, som kan påverka behandlingseffekter och slutsatser av kliniska data. Riktlinjerna handlar mindre om abstrakta och icke-tekniska faktorer som är inneboende i kommunikation för MRCT:er mellan kulturer och på lokal nivå. Det är dock också faktorer som kan påverka utfallet av prövningar.

Språkklyftorna i E17 för kliniska prövningar i flera regioner

Språkaspekten tas bara kort upp i ICH-riktlinjerna, i en rekommendation om att kontrollera att prövningsdokument översätts konsekvent. Språk och kulturell mångfald innebär emellertid större utmaningar än enbart kontroller av språkkvalitet och tillbakaöversättningar. Eftersom språk är en nödvändig och avgörande del av kliniska prövningar i flera regioner borde MRCT-riktlinjerna ha ägnat mer uppmärksamhet åt ämnet.

Översättningar kan vara kostsamma och tidskrävande och stå i vägen för tydlig kommunikation och en smidigt genomförd prövning. Svårigheten med språk handlar inte bara om den stora mångfalden av naturliga språk i olika regioner. Det handlar också om hur språk präglas av individuella preferenser, som lätt kan leda till missförstånd och missuppfattningar och i värsta fall till att patienten gör fel eller inte följer reglerna. Dessutom kan det hända att sponsorer eller forskningspersoner tillämpar språkregler eller har preferenser som patienter inte förstår. Patienter kan ha vissa preferenser eller värderingar, använda sjukdomsbegrepp eller göra kulturella antaganden som sponsorer eller forskningspersoner inte tänker på.

Dessutom förbereds en stor del av det innehåll som översätts i en klinisk prövning fortfarande i ett professionellt vakuum, i form av envägskommunikation utan att involvera patienter eller användare. Det finns dock undantag, nämligen patientrapporterade utfall (PRO), som genomgår lingvistisk validering och kulturell anpassning för att ta hänsyn till lokal tolkning och kulturellt känsliga aspekter/tvetydighet. Översatt innehåll har många beröringspunkter bland intressenter i en MRCT. Som intressenter räknas exempelvis sponsorer, forskningspersoner, tillsynsmyndigheter och – viktigast av allt – patienter eller slutanvändare. Läskunnighetsnivån i de här grupperna kan variera stort.

Trots de uppenbara riskerna för undermåligt språk tas översättningar ofta inte uttryckligen upp i riktlinjer från tillsynsmyndigheter eller industrin. Undantagen är om de utgör en integrerad del i en process för regulatoriskt godkännande, exempelvis märkning, kliniska utfallsbedömningar eller innehåll som vänder sig till patienten och genomgår etisk granskning. Det ser likadant ut i E17-riktlinjerna. De rekommenderar att tillbakaöversättning används för att säkerställa konsekvens i översatta dokument och ger fallrapportformuläret (CRF) som exempel. E17 innehåller dock inga råd om hur språklig mångfald i MRCT:er ska hanteras eller hur det kan påverka utfallet av kliniska prövningar.

Fem tips för att planera och hantera språk i kliniska prövningar för flera regioner

Läkemedel utvecklas för patienter som tar mediciner i sin vardagliga miljö och MRCT:er genomförs lokalt av medarbetare på plats. Det innebär att lokala språk bör utgöra en central del av alla MRCT:er. Vi har samlat fem viktiga rekommendationer för språkaspekter vid planering och hantering av prövningar.

1. Inför en språkstrategi: Genom att införa en språkstrategi sparar du tid och pengar genom att undvika återkommande och krävande åtgärder eller sista minuten-lösningar. När prövningsansvariga upprättar prövningsschemat under förberedelsefasen bör de även ta med en språkstrategi och landsspecifika språkaktiviteter. Strategin, som kan vara specifik för prövningen, bör definiera:

• Vilka språk som ingår
• Översättningsmetod
• Resurser
• Eventuella andra särskilda språkkrav eller försiktighetsåtgärder.

Språkstrategin kan även tas fram för en fullständig läkemedelsutvecklingsplan, eftersom en stor del av innehållet kanske upprepas inom samma läkemedelsprogram och en viss sjukdomsindikation. Framgångsrikt införda strategier driver konsekvent arbete och effektivitet, vilket gagnar alla intressenter i MRCT:er. Viktigast av allt är att detta även omfattar prövningsdeltagare och patienter, det vill säga slutanvändarna som får nytta av nya läkemedelsbehandlingar.

2. Kartlägg och dela innehållstyper: Merparten av all prövningsdokumentation är standard för god klinisk sed (GCP) i kliniska prövningar. Prövningarna skiljer sig dock åt sett till komplexitet, längd och vilka procedurer prövningsdeltagare och medarbetarna på plats behöver utföra. Det gäller i synnerhet MRCT:er, där utbildningsbehoven och språkfärdigheterna varierar mellan regioner och bland användare. Genom att lista alla dokumenttyper utifrån ändamål, målgrupp och tid kan man enklare planera och effektivisera språkaktiviteter. Det kan också göra det enklare att identifiera beroenden och vanliga språkproblem för olika innehållstyper.

3. Upprätta översättningsarbetsflöden: En vanlig missuppfattning är att översättning bara handlar om att överföra ord från ett språk till ett annat. Översättning är emellertid en kontrollerad, teknisk process som kräver ett arbetsflöde i flera steg. Allra helst ska arbetsflödet omfatta granskning och synpunkter från avsedda mottagare, till exempel medarbetarna på plats som utför studien och prövningsdeltagarna. MRCT:er kan kräva flera arbetsflöden beroende på innehållstyp, avsedd målgrupp, regulatoriska kontroller och syftet med prövningsdokumenten.

4. Använd språktillgångar: Språktillgångar optimerar översättningsarbetsflöden och bidrar till ökad konsekvens och precision i innehåll på lokala språk. Det kan vara exempelvis ordlistor, språkliga riktlinjer och språkteknik. Baserat på strategin och listan med innehållstyper kan prövningsansvariga välja hur tillgångar ska användas i en enskild MRCT, till ett fullständigt utvecklingsprogram eller till och med inom ett visst behandlingsområde. En språktjänstleverantör som är expert på översättning till kliniska prövningar kan hjälpa till att utforma och bygga upp tillgångar för aktiviteter i flera regioner och allt innehåll som vänder sig till patienten.

5. Underskatta inte språkets betydelse för patientutfall: Tack vare ökat fokus på transparent kommunikation som utgår från patienten inom global klinisk forskning, har skribenter av medicinska texter och industrin i stort blivit alltmer intresserade av språkliga utmaningar och färdigheter. Klarspråklig kommunikation håller på att bli en yrkesdisciplin i sin egen rätt. En aspekt som i hög grad bidrar till disciplinens framväxt är uppkomsten av experter på kommunikation om kliniska prövningar. De tar fram och hanterar klarspråkliga sammanfattningar med kommunikation om prövningsresultat. I prövningar som omfattar flera regioner skrivs klarspråket ofta på ett lokalt språk. Det förekommer vanligtvis i innehåll avsett för patienter. Det här fenomenet är väldigt gynnsamt för patienter. Ökat fokus och större resurser på språkfärdigheter och innehållets kvalitet är avgörande för patienter som

• är beroende av korrekt utförd forskning
• behöver tydlig information om hur de bidrar till den kliniska forskningen
• behöver tydliga anvisningar om hur de ska ta läkemedel för att uppnå avsedda hälsofördelar.

Kontakta oss

Behöver du hjälp med språkplanering till kliniska prövningar i flera regioner? Vill du ha hjälp med flerspråkiga kliniska prövningar i flera regioner? Vi har lång erfarenhet och den kunskap och teknik som krävs för de översättningstjänster du behöver till kliniska prövningar. Kontakta oss i dag för att få veta mer om Lionbridges översättningstjänster för Life Sciences.