Mångfald i kliniska prövningar

Lionbridge Life Sciences är din samarbetspartner under hela läkemedelsutvecklingens livscykel och hjälper dig med dina språkbehov i varje steg av processen. Vi kan hjälpa dig att genomföra en framgångsrik flerspråkig klinisk prövning genom global översättning och heltäckande tjänster för alla texttyper under hela processen. Vi har omfattande domänexpertis, branschledande teknik och kompetenta resurser för ett modulärt tillvägagångssätt som tillgodoser alla dina kommunikationsbehov.

Att rekrytera och behålla deltagare är en avgörande faktor för framgångsrika kliniska prövningar och mångfalden hos deltagarna spelar en viktig roll. Inkludering av breda patientpopulationer – till exempel vad gäller etniskt ursprung, kön och ålder eller personer med sällsynta sjukdomar – hjälper till att tillhandahålla bevis för att det läkemedel eller den medicinska utrustning som testas kommer att vara säker och effektiv i den bredare målpatientpoolen om läkemedlet eller utrustningen blir godkänd.

Rekrytering för kliniska prövningar följer en fastställd metod där personer som vill erbjuda sig att delta frivilligt måste uppfylla ett antal urvalskriterier och ge sitt informerade samtycke för deltagande. Dessa kriterier är fastställda för att minimera riskerna för biverkningar, multisjuklighetsinteraktioner och att deltagarna avbryter sitt deltagande i studien. Därför hjälper urvalskriterier forskarna att uppnå mer korrekta forskningsresultat. Ibland leder de emellertid till att man registrerar deltagare som inte helt representerar mångfalden hos den avsedda patientpopulationen.

Mångfald och covid-19-prövningar

Utan adekvat forskning i olika patientpopulationer kan prövningsresultaten ge upphov till tvivel, och det var det som hände med AstraZeneca och deras prövning av en vaccinkandidat för covid-19 (AZD1222). De preliminära prövningsresultaten för vaccinet visade en total effektivitet på 70 %. En högre andel på 90 % uppnåddes i en undergrupp av prövningsdeltagare som av misstag fick en halv dos följt av en full dos. Denna undergrupp omfattade dock inte några deltagare över 55 år. Det här väckte oro i forskarsamhället om robustheten hos effektivitetsdata, eftersom kuren med halv dos/full dos inte hade testats hos äldre deltagare, som är särskilt utsatta för covid-19. AstraZeneca har sedan dess sagt att de skulle överväga att genomföra ytterligare globala prövningar för att vidare undersöka effekten för sin vaccinkandidat med en lägre dos.

När Moderna presenterade de preliminära resultaten från sin studie av en vaccinkandidat för covid-19 (mRNA-1273) signalerade de också att de uppnått mångfald i sin prövningspopulation. Prövningspopulationen på 30 000 personer omfattade deltagare över 65 år, personer under 65 år med kroniska högrisksjukdomar som innebär ökad risk för allvarlig covid-19 samt deltagare från de grupper som historiskt sett har varit underrepresenterade i klinisk forskning och har drabbats oproportionerligt hårt av covid-19.

Vikten av mångfald

När en klinisk prövningspopulation är homogen (till exempel består av en enda etnicitet), kan forskningsresultaten bli vinklade och resultera i kliniska data som inte kan generaliseras till en bredare patientpopulation för vilken det läkemedel eller den medicinska utrustning som testas är avsedd. Detta utfall kan leda till att läkemedlet eller den medicinska utrustning som testas blir mindre bra eller till och med olämplig för vissa patientundergrupper.

Även under globala hälsokriser, som covid-19-pandemin, är det fortfarande viktigt att rekrytera deltagare från olika bakgrunder, särskilt för de kliniska prövningarna som studerar sjukdomar eller tillstånd som påverkar vissa populationer oproportionerligt. Precis som i fallet med covid-19 visar data att påverkan och dödlighet varierar beroende på ålder, kön och etnicitet, med fler inläggningar på sjukhus, uppsökande av akutvård och dödsfall hos äldre personer, män och personer i svarta, asiatiska och etniska minoritetsgrupper.

Sammantaget visar olika kliniska prövningar på behovet av mer informerade regleringsbeslut och produktmärkning. Att ha med information som är relevant för patientundergrupper i produktmärkningen kan bidra till att bättre informera vårdgivare och patienter om användningen av ett läkemedel eller medicinsk utrustning. Detta steg ger patienter och vårdgivare bättre förutsättningar att fatta mer välgrundade beslut om behandlingsalternativen.

Patienternas och allmänhetens perspektiv

Historiskt sett har allmänheten haft en misstro gentemot klinisk forskning, särskilt inom etniska minoritetsgrupper. Detta har främst tillskrivits tidigare missförhållanden inom klinisk forskning, upplevd diskriminering inom sjukvården och bristen på medvetenhet om klinisk forskning. Tack vare det noggranna regelverket och den etiska tillsynen när det gäller kliniska prövningar och den ökande transparensen om prövningarnas genomförande under de senaste decennierna har den här misstron minskat, men den har inte försvunnit helt.

Dessa känslor återspeglas till viss del i resultaten från en undersökning om uppfattning och insikt som nyligen genomfördes av CISCRP (Centre for Information and Study on Clinical Research Participation). I april undersökte centret 500 deltagare från USA, Storbritannien, Frankrike, Tyskland och Italien för att bedöma hur covid-19-pandemin har påverkat allmänhetens förståelse, uppfattning och erfarenhet när det gäller klinisk forskning. Resultaten från undersökningen visade att de flesta deltagarna (58 procent) inte hade hört talas om specifika kliniska forskningsstudier för covid-19 och att i det stora hela var förtroendet för läkemedelsföretag lägre än för andra forskningsintressenter.

Även om bristen på förtroende anses vara en av de viktigaste faktorerna förknippade med minoritetsgruppernas låga deltagande i kliniska prövningar, finns det också andra, mer påtagliga hinder. Dessa kan omfatta bristen på lämplig transport till prövningsstället, negativa ekonomiska konsekvenser på grund av ledighet från arbetet för att delta i ett prövningsbesök, sjukförsäkringshinder, vårdgivaransvar och språkbarriärer. Ett av eller alla dessa hinder kan leda till att patienten beslutar sig för att inte delta i en prövning.

Förbättra branschpraxis

Inom branschen för klinisk forskning är det allmänt känt att det är en utmaning att uppnå mångfald i kliniska prövningar. Men branschen har kommit en bit på vägen när det gäller att förbättra relevanta strategier och metoder.

I november publicerade den amerikanska livsmedels- och läkemedelsmyndigheten (FDA) sina slutgiltiga riktlinjer när det gäller att öka mångfalden i kliniska prövningspopulationer. Riktlinjerna ger sponsorer rekommendationer som kan bidra till att öka registreringen av underrepresenterade populationer i kliniska prövningar för en ny läkemedelsansökan eller en licensansökan för biologiska produkter. Särskild uppmärksamhet har ägnats åt strategierna för att bredda urvalskriterierna för kliniska prövningar för deltagare i kliniska prövningar för sällsynta sjukdomar.

På samma sätt kräver FDA:s riktlinjer om utvärdering och rapportering av ålders- och etnicitetsspecifika data i kliniska studier av medicinteknisk utrustning att sponsorerna utvecklar rekryteringsstrategier som omfattar ett representativt urval av relevanta ålders- och etniska undergrupper, som är i enlighet med de avsedda användarna av utrustningen och innehåller rekommendationer för utveckling av sådana strategier.

Handlingsplanen för att förbättra leveransen av prövningar för missgynnade grupper, som nyligen implementerades av NIHR CRN (UK National Institute for Health Research Clinical Research Network), fastställer en metod för att hjälpa forskare att arbeta med underrepresenterade (”missgynnade”) grupper och för att förbättra deras tillgång till klinisk forskning.

Ett nytt branschkonsortium lanserades förra året för att tillgodose det viktiga behovet av att förbättra mångfalden hos patienterna i kliniska prövningar. Ett samarbete mellan CISCRP och ledande läkemedelsföretag och leverantörer av kliniska forskningstjänster (Merck, IQVIA, Biogen, Otsuka, CSL Behring, Janssen, WCG, Boston Scientific, EMD Serono och Pfizer), kommer att fokusera sina åtgärder på att stödja samhällsbaserad utbildning för att öka den allmänna kunskapen om den kliniska forskningsprocessen i minoritetssamhällen.

Överbryggning av mångfaldsgapet i kliniska prövningar

Många regulatoriska riktlinjer och vetenskapliga artiklar förser försökssponsorerna med ett överflöd av information som kan bidra till att fastställa och förverkliga deras strategier i samband med inkludering och mångfald hos patienterna. Lika värdefulla är branschens praktiska fallstudier och lärdomar, som kan ge insikt om hur man hittar rätt balans mellan behovet av att rekrytera olika patientgrupper och att bedriva forskning på ett snabbt och kostnadseffektivt sätt.

Tillämpningen av adaptiv utformning av prövningar, växande teknik för insamling och analys av kliniska resultatdata baserat på olika demografiska egenskaper, samt användning av nya webbaserade plattformar som underlättar patienternas deltagande i kliniska prövningar från sina hem är bara en handfull exempel på tillvägagångssätt som kan förbättra patientfokus och mångfald i kliniska prövningar.

Fortfarande är det dock ett enkelt faktum som sticker ut bland metodologiska överväganden och tekniska detaljer. Kliniska prövningar genomförs med mänskliga frivilliga – människor. Människor lär sig om saker, får kontakt med andra människor och bygger starkare relationer genom kommunikation och öppenhet. Kliniska prövningar är inget undantag. Patientengagemang och uppsökande verksamhet som utvecklats i samarbete med målgrupperna, uppskattning och borttagande av hinder för prövningsdeltagande som dessa grupper kan stå inför, omfattande utbildning med rätt kulturell känsla om utveckling av medicinsk utrustning, samt meningsfull kommunikation av forskningsresultat till de personer som deltog förblir viktiga förutsättningar för att skapa förtroende och främja mångfald i kliniska prövningar.